Blame the happy people

Dagarna går och veckan är snart slut.
Sitter nu själv hemma hos sara medan hon är på vift hos sin pojkvän. Ska bege mig dit senare men de har egen tid och jag har egen tid hemma hos henne. Känns riktigt trevligt.
Vet inte alls när jag åker från denna stad, men blev väl efter helgen någon gång.
Har haft riktigt bra dagar, njutit av solen och haft det niice.
Festat lite hej vilt men det är helt okej att göra på sommaren.
Det är alltid lika roligt när folk visar vilka det egentligen är. Jag fattar inte alls vad problemet är, trodde vi var överens om vart vi stod, men ack så fel jag hade. Förstår egentligen inte vad det är att reagera över. Har du några problem med det som hänt säg det till mig, har du känslor för mig, säg det då så vi kan snacka om det. Jag kan inte fatta hur du känner om du inte snackar med mig. för du har inte givit tecken på något mer, tycker inte jag har gjort det heller. men tydligen ligger vi inte så samma plan. du kanske inte är van vid att ha en sådan relation till folk som jag är. jag har betett mig i princip likadan som jag är med alla mina andra vänner. De vet vart vi står, vad är det då inte du förstår.
Det töntigaste av allt är att du inte vågar säga det till mig rakt ut, ansikte mot ansikte, eller ens på telefon. När jag ringer så svarar du inte, när jag smsar så svarar du inte. men du vågar hacka på mig genom andra männsikor. Hur moget är det ?
Men men det kapitlet är över. jag har sagt vad jag känner och nu tänker jag inte engagera mig i den där kretsen överhuvdtaget. Men tack för att du visade hur du var innan det blev djupare.


The way you turn me on .

Puss!

RSS 2.0